Så Hård, så mjuk

Hemma efter ett skönt träningspass. Hugger upp lite melonsallad som jag blandar fetaost i. Vansinnigt gott. Till det spanar jag debatt där ämnet är Svininfluensan och vaccinera eller inte vaccinera. Och jag blir så trött. Längre utläggning kommer kanske senare om jag orkar. Men jag ska vaccinera mig, såklart. Inte för att jag är så rädd för min egen del, men för att det finns andra som kan drabbas av värre komplikationer och om jag minskar risken för detta genom att vaccinera mig med ett beprövat, välfungerande vaccing som både är gratis och tillgängligt, förstår jag inte ens varför det ska finnas någon tvekan. Suck.

Hemma efter ett skönt träningspass. Hugger upp lite melonsallad som jag blandar fetaost i. Vansinnigt gott. Till det spanar jag debatt där ämnet är Svininfluensan och vaccinera eller inte vaccinera. Och jag blir så trött. Längre utläggning kommer kanske senare om jag orkar. Men jag ska vaccinera mig, såklart. Inte för att jag är så rädd för min egen del, men för att det finns andra som kan drabbas av värre komplikationer och om jag minskar risken för detta genom att vaccinera mig med ett beprövat, välfungerande vaccing som både är gratis och tillgängligt, förstår jag inte ens varför det ska finnas någon tvekan. Suck.

Två extra veckor för arbetet med examensarbetet. Hej och tack så mycket. Nu känns det som om vi har oförskämt mycket tid och det är nästan så man kan unnan sig ett morgonavsnitt Prison Break. Nästan. Isf efter att jag sammanställt gårdagens intervju med Kristet Utseende. Den texten ska nämligen in idag så där måste man vara effektiv. Men allt löser sig. Det gör det alltid.

Och ikväll är de träning.  Att bara missa ett pass (trots att man kört på morgonen) är lite eländigt. I synnerhet när det är ett roligt sparringpass. Men det tas igen ikväll. Och imorgon. Då blir det förhoppningsvis sparring med både Linda och Johanna. Tjoho.

Jag och J diskuterar tid ganska mycket hemma just nu. Ämnet är aktuellt eftersom J går från styrda, schemalagda arbetstider till pluggvardagens mer egendisponerad tid. Och det är ju på gott och ont. Det gäller att lära sig hantera tiden, söka kvalitétimmar snarare än klocktimmar och hitta sin egen optimala lösning. Efter snart 4,5 år som universitetsstudent har jag hittat metoder som fungerar helt okej för mig. Även om man aldrig är helt perfekt. Eftersom jag, förutom förra året, pluggat på distans blir det ännu viktigare att hitta rätt med timmarna. Återigen är lösningen kvalitétimmar.

Som student KAN man (om man är duktig och ambitiös) kliva upp 08.00 på morgonen fem dagar i veckan. Är man en morgonmänniska som både kan tänka och fungera då, visst, grattis. Är man inte en morgonmänniska (som undertecknad) kan detta snarare vara destruktivt. Det tar flera timmar innan huvudet är igång och eftersom man kämpar med både läsning och den egna tröttheten går det ut över effektiviteten. Bättre då att sova till 11 om det passar bättre och kanske jobba en timme senare på kvällen. Eller så kanske man bara är väldigt effektiv när man är utsövd och konkret kanske behöver lägga ner färre timmar för att uppnå samma resultat. För min egen del körde jag som bekant ett morgonpass i morse, trots att jag är extremt trött, och jag var lite skeptiskt till att passet "stal" så mycket av min morgontid. Med träning, dusch, mat och allt sånt var jag igång med skolarbetet först vid 12. Bortkastad dag? Nej. De tre timmarna jag hittills jobbat med skolan har varit supereffektiva och kanonbra. Tror att resultatet varit detsamma om jag klivit upp 8 och jobbat enbart med skola faktiskt.

Återigen handlar det om kvalité. Om effektiv tidsdisponering snarare än klocktimmar. Köra flextid med sig själv med konkreta arbetsuppgifter snarare än faktisk tid på agendan. Vara korttidseffektiv snarare än långtidsslö. Typ.

Vet inte om det är en direkt koppling, men som "lärare" (om några månader kan jag titulera mig lärare på riktigt, även om jag fortfarande har en ämnestermin kvar) är jag generellt negativ till hemläxor av traditionellt format. Är man som elev i skolan hela dagen, går på alla lektioner och jobbar flitigt där, finns inget behov för extrauppgifter. Löser man de uppgifter man ska göra i skolan, oavsett om det är två sidor i matteboken eller ett referat, bör man inte behöva jobba mer hemma. Då kan man vara ledig. Om man däremot är lite ointresserad eller ineffektiv under skoldagen, då bör man ta hem och göra färdigt uppgifterna. Men som läxsystemet ser ut i många fall blir det allmäna läxor för hela klassen oavsett hur bra man jobbat. Gruppbestraffning eller en metod för lärarna att "hinna" med mer undervisning än den schemalagda. Jag säger inte att det alltid är så, men läxor av den här typen är rätt vanliga. Och det tycker jag är fel. Jobbar man bra på sin arbetsplats eller skola, dvs hittar man kvalitétimmarna där, ska man inte behöva göra någonting mer den dagen. Så tänker jag och med detta sagt belönar jag min flitiga dag med ett stycke Prison Break-avsnitt nu.

Innan min senaste fight (1 augusti) körde jag rätt många morgonpass. Hårda, elaka och nyttiga morgonpass. Det var, stundtals, grisjobbigt, inte minst att kliva upp tidigt flera dagar i veckan på sommarlovet, men det gav lön för mödan iom superork och vinst. Men efter fajten började jag unna mig några sovmornar. Det och det faktum att skolan började med examensarbete på agendan, tog död på min morgonträning. Kvällsträningar har det blivit, men på mornarna sover jag mest. Att J inte längre jobbar natt och kan sparka upp mig ur sängen vid sjutiden är också en bidragande orsak.

Men. Hur som helst. Imorse körde jag och Johanna en sväng. Och det var ju superskoj. Som det ofta är på mornarna. Mindre ork, men schysst stämning och mer fokus på att teknikerna ska sitta och sånt. Så nu jävlar ska jag försöka masa mig upp mer. Om jag orkar springa innan är emellertid en annan femma. Men upp ska jag åtminstone två gånger i veckan, i synnerhet nu när exarbetet snart är inne.

Dock var det ju ändå rätt svårt att kliva upp i morse. Fick snooza en timme till J:s stora förtret (jag använder dessutom två väckarklockor, hör dem inte alltid utan vaknar istället av att J vaknar och bufflar på mig för att jag ska stänga av dem) och sedan zombiesläpa mig iväg. Men bara man kommer iväg är det ju lugnt. Och sen har man mer tid under dagen. Eller åtminstone mer ork. Dessvärre missar jag kvällssparringen ikväll då det ska göras intervju med delar av The Kristet Utseende istället. Men det kan nog också vara skoj.

Blir ingen match i helgen, men så är det ibland. Istället tränar jag på hårt som vanlig och hoppar på när nästa tillfälle ges. Skönt med fokus på något annat än examensarbetet. Som visserligen börjar nämra sig ett färdigställande just nu. Lite saker hit och dit som ska fixas, men det börjar faktiskt se ordentligt ut nu och det är skönt. När uppsatsen går från att vara på lapptäcke-stadie till någonting mer handfast. I like it. Så mycket att jag genast fortsätter och börjar arbeta med medeltiden nu. Tjipp.

Sambon min läser en kurs i psykologi just nu. Och det verkar mycket intressant. Just nu har han som uppgift att han ska se en UR-dokumentär som handlar om hjärnans utveckling och i synnerhet hur det fungerar för ungdomar/tonåringar där hjärnan inte är helt fullt utvecklad på alla plan än. Och det är ju intressant. Inte bara för J utan kanske nästan i synnerhet för mig som blivande lärare där man jobbar just med ungdomar/tonåringar i skolan. Psykologi inom utbildningen för att öka förståelse och den pedagogiska kompetensen skulle vara otroligt matnyttigt och bra för det kommande yrket.

Men har vi någonting sådant inom utbildningen? Läser vi någon form av psykologi under de tre pedagogikterminerna, Au1-3? Nä. Vi leker med paiper mache, vi läser en himla massa forskningsmetodik och vi läser en 15-poängskurs om Hållbar utveckling. Och även om det är intressant i sig, i alla fall lite, undrar man ändå lite över urvalet. Det är omöjligt att inkludera allt i den redan långa lärarutbildningen, men borde inte lite psykologi vara att föredra istället för Människa och Miljö? Åtminstone för oss som ska jobba mot just tonåringar.

Just hemma från sparringen. Kändes riktigt bra när vi körde thaisparring idag. Många bra kombinationer och inte så slafsig guard. Kan vara någonting. Inte minst eftersom jag kanske har match nästa helg. Håller mina tummar för att så ska bli fallet. Isf är det Umeå som gäller och det är ju soft.

Enda tråkiga idag på träningen var att jag oavsiktligt råkade spräcka läppen på min träningskompis Johanna. Och inte under sparringen utan när vi körde mits. Efter 3 min frimits skulle vi avsluta med 20 snabba sparkar på varje ben, men när det är dags för vänsterbenet blir det tokigt. Samtidigt som jag har blicken på högerfoten för att kolla vridningen råkar mitsen lossna (!) helt, inte bara på ett spänne utan båda. Resultatet blir att mitt vänsterben åker upp i huvudet på Johanna. Inte bra, hade mitsen lossnat under de långsammare slagen hade vi hunnit med att stoppa, nu blev det inte så. Men som tur i oturen gick det bra ändå. Jag träffade bara med foten, ingenting gick sönder förutom ett hack i läppen på Johanna. Och dåligt samvete från min sida. Även om man vet att skaderisken är stor inom kampsport är det ändå tråkigt när man oavsiktligt råkar skada en träningskompis, även om det ändå går bra. Men men, Johanna får dela ut några gratisslag på mig i veckan som kompensation :)

30-årskalas för Emma igår. Mycket folk och mycket trevligt. Dock en lugn afton med tanke på att det är mitt inne i thaisäsongen och att jag har sparringträning idag. Bäst att vara skärpt då. Två koppar morgonkaffe, ett ägg och två ostmackor startar igång bra. Efter träning blir det lite jobb och plugg innan det blir avfärd upp till södra berget för att kolla in showen de inlånade familjemedlemmarna sätter upp. Kan bli skoj. Men mest längtar jag efter att J kommer hem från Umeå så det kan bli kramkalas. Fånigt att man ska längta efter bara några dagar. Men fånighet är ju ett av våra paradnummer så det är väl bara att vänta. Skoj blir det i alla fall. Då ska vi spela mer Brütal Legend. Ett av årets bästa spel.

Hittade till zonen utan sportsändningar på tv:n. Tre recensioner och en krönika skrivna. Blommor ansade, vattnade och lägenheten på väg att bli städad. Perfekt. Lite lunch på det här och om inte syrrans makaronilåda förgiftar mig blir det nog ännu mer fart sen. Tjo och tjipp.

Fredagen blev trevlig, spanade The Ultimate Fighter 10, korrade saker i uppsatsen och fixade det ena och det andra. Sedan lite läsning i Svarta Tornet innan det blev sova av. Idag har jag varit rätt produktiv so far. Tre recensioner är avverkade. Siktar på några fler samt en krönika innan jag drar på kalasande.

I övrigt så väntar jag lite på att all vintersport ska komma igång. Tycker av någon anledning att det är väldigt rogivande att sitta och jobba/surfa på helgmornarna med någon vintersport igång på tv. Ofta kan det vara lite trist att se en HEL tävling superfokuserat (Hej femmilen, jag tittar på dig), åtminstone om man jämfört med ärtig kampsort på 3*2 minuter eller så, men att spontankolla lite när man hör kommentatorerna egga upp sig för svenska framgångar - det är perfekt. Så. Fram med vintersporten. Nu.

J är borta i helgen så jag är ensam hemma. Och det är lite skoj. Blir säkert ensamt efter ett tag, men skoj är det faktiskt också. Ikväll blir det först två timmar träning. Jag och Linda ska sparras för fullt, sedan har jag laddat kylen med middagssushi som jag sliter i mig när jag kommer hem. Efter det blir det Prison Break-maraton eller plugg. Beror på humöret. Sen avrundas det förmodligen med lite natt-UFC. I like it.

Imorgon blir det mer fart. 30-årskalas för Emma. Klänning infixad så det är kalas. Fullt upp med andra ord, men som sagt, först och främst blir det träning.

Jag och syrran hade Bioonsdag i onsdags. Det är ett bra koncept. Jag har sparring till 19.15, hon kör till 19.30. Sen duschar/äter vi och traskar iväg till den sena föreställningen. Perfekt. Om man åtminstone bortser från att Vicky kan vara ganska elak mot sin kära syster ibland. Exempel strax innan bion:

S: - Ååhhh, jag hatar enkelriktat
V (glatt): - Och jag hatar dig
S: ...


S: - Du kan ju lämna din påse i bilen så behöver  du inte släpa på den
V: - Mjo, men jag tar med mig boken in så behöver jag inte prata med dig när vi väntar på filmen.
S: ...

Under själva filmen så blir det ett tillfälle där Julie är lite less och arg för att de bor dåligt (och ovanpå en pizzeria). Hon säger någonting om att "hon inte vill bo på en pizzeria resten av sitt liv" och mitt biosällskap börjar naturligtvis fnissa. Detta eftersom jag och J bor rakt ovanpå en pizzeria. Någonting som hon sedan återkommande fnissar om hela kvällen. Jag försökte även göra en kontring på hennes "du får en snacks när du minst förväntar dig det"-grej som hon körde när hon hade en snacksmeny, inte jag. Men min kontring blev fel.

S: - Du får en snacks när du minst förtjänar det. Eller vänta. Nä. Så menade jag.
V: - Jooooo. Så om jag typ tömmer min cola över dig, får jag en snacks då? För då förtjänar jag det verkligen inte.
S: ...

Filmen då? Jodå. Utmärkt. Meryl Streep var i vanlig ordning helt fantastiskt bra och konceptet med mat, feel good och based-on-a-true-story-upplägg gick hem i stugan. Fin onsdagsfilm som rekommenderas. Även på andra veckodagar. Se trailer här: http://www.youtube.com/watch?v=vjvJHsJD8ic

En av de mer "oväntade" bloggarna jag följer är Magdalena Ribbings frågelåda för etikett-funderingar. Oftast är det både lärorikt och intressant, även om jag som äter mat med bestiken "fel" (dvs gaffel i höger hand, kniv i vänster, mycket vanligt för vår generation) regelbundet får indirekt kritik för det. Hur som helst. Frågelådan är intessant, men det känns lite som om dagens fråga var lätt utanför fröken Ribbings område:

http://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2009/10/16/lamna-oonskad-sexpartner-5024

Den andra halvan av familjen Hård (dvs Vicky, Pappa, Mamma, Steven och den kommande, ännu icke födda men väl efterlängtade, hundvalpen) hittar på tokigheter den här veckan. De har två sång-och-dans-gäster från Arizona och något mer, som bor hos dem fram till tisdag. Läs mer om det här. http://st.nu/start/sundsvall/1.1442411

Hur som helst så är det såklart skoj. Men eftersom Vicky inte har körkort, pappa börjar tidigt, Mamma är i Umeå för skola, Steven varken har händer eller fötter och hundvalpen inte ens är född, så måste någon träda in som chaffis. Ta-da. Gissa vem som klev upp 06.00 imorse för detta ädla ändamål. Jomenvisst. Undertecknad.

Så. Jag har funderat lite. Kunde Obama få fredspriset i år kan jag nog nya det nästa. Jag har trots allt gjort konkreta saker. Vaknat tidigt för att främja internationella gäster. Perfekt. När kan man casha in tror ni?

Bra dag idag. Inleddes med storfrukost som J ställt upp. Perfekt. Sedan tv-spelsjobb innan det blev en skön löptur på 5,5 km och två timmars thaiboxning. Sparring och mits. Vansinnigt skoj, som alltid. Sedan hem, duscha, softa och laga nymat. Det blev färsbiff med fetaröra som på bilden ovan. Bild och recept från allt om mat. I synnerhet fetaröran var god. Ibland undrar jag varför man inte bara äter fetaost. Jämt. Eller åtminstone har med det med som ingrediens. Vansinnigt gott. Inte minst när man har det tillsammans med melon som efterrätt.

Nu blir det lite mer speljobbande, kaffedrickande och soffhäng. Skön söndag helt enkelt.

Jag har svårt att hålla fokus på det jag gör just nu. Istället har jag gärna perspektivet lite längre fram i tiden. Som nu. Sitter och klurar på ämne för vårens C-uppsats i historia. Något jag skulle vilja göra, men är osäker på hur det ser ut med källmaterial (vilket gör det positivt ändå att börja i tid, för då kan man kolla sånt och förbereda sig) är en studie på kvinnor under 1800-talet som inte tillhörde den traditionella familjestrukturen. De som inte hade man, hundra barn och en gård att jobba med. Helst skulle jag vilja titta på ensamma kvinnor som utvandrade till amerika. Vad hade de för motiv? Ofta var de utstötta på ett eller annat sätt, precis som ensamutvandrande män. Finns det källmaterial (dvs att det står i kyrkböckerna om det, kanske även med brev och liknande) skulle det vara superintressant. Men även om det blir ett hemmaperspektiv är det intressant. 1800-talskvinnan som levde 2000-taligt Sex in the city-liv blev inte Samantha utan snarare Ulrika i Utvandrarna. Sex in the socken. Ingen bra idé. Men en bra rubrik. Och ett spännande ämne. Men. Som alltid med historia. Källmaterial är a och o. Antingen finns det, eller så finns det inte. Och det är primärt vad som styr uppsatsen.

Inkom tillsammans med spelet Hello Kitty (som på baksidan beskriver innehållet med: "Just look at some of the CUTE activities we gen get up to!." Söta aktiviteter som Shopping, Cooking, Dress Making, Dressing up och Dancing. Förmodligen kommer jag återkomma till spelet. )

Hur som helst. DS-väska är ju bra att ha en höst som denna när mycket släpps. Men hur mycket man har den i offentligheten, det är en annan femma.



Man kan ha den som ryggsäck.



Eller fräsig handväska.



Eller på tangentbordet och blogga om den.

Så här ser det ut på kontoret när det är en dag till SRM-deadline, mindre än en månad kvar av examensarbetet och fullspäckad spelhöst. Med andra ord blir det ingen träning ikväll.