Så Hård, så mjuk

Jag och syrran hade Bioonsdag i onsdags. Det är ett bra koncept. Jag har sparring till 19.15, hon kör till 19.30. Sen duschar/äter vi och traskar iväg till den sena föreställningen. Perfekt. Om man åtminstone bortser från att Vicky kan vara ganska elak mot sin kära syster ibland. Exempel strax innan bion:

S: - Ååhhh, jag hatar enkelriktat
V (glatt): - Och jag hatar dig
S: ...


S: - Du kan ju lämna din påse i bilen så behöver  du inte släpa på den
V: - Mjo, men jag tar med mig boken in så behöver jag inte prata med dig när vi väntar på filmen.
S: ...

Under själva filmen så blir det ett tillfälle där Julie är lite less och arg för att de bor dåligt (och ovanpå en pizzeria). Hon säger någonting om att "hon inte vill bo på en pizzeria resten av sitt liv" och mitt biosällskap börjar naturligtvis fnissa. Detta eftersom jag och J bor rakt ovanpå en pizzeria. Någonting som hon sedan återkommande fnissar om hela kvällen. Jag försökte även göra en kontring på hennes "du får en snacks när du minst förväntar dig det"-grej som hon körde när hon hade en snacksmeny, inte jag. Men min kontring blev fel.

S: - Du får en snacks när du minst förtjänar det. Eller vänta. Nä. Så menade jag.
V: - Jooooo. Så om jag typ tömmer min cola över dig, får jag en snacks då? För då förtjänar jag det verkligen inte.
S: ...

Filmen då? Jodå. Utmärkt. Meryl Streep var i vanlig ordning helt fantastiskt bra och konceptet med mat, feel good och based-on-a-true-story-upplägg gick hem i stugan. Fin onsdagsfilm som rekommenderas. Även på andra veckodagar. Se trailer här: http://www.youtube.com/watch?v=vjvJHsJD8ic