Blä, blä, blä

Det var mer slitsamt än jag trodde att komma tillbaka från semestern. Det är kallt, jag måste kliva upp tidigt och föreläsningarna är liiite för långa. Dessutom glömde jag plånboken i Sundsvall idag och har således haft grav kaffeabstinens. Plus att jag bävar för att köra hem, tydligen har det varit något polisdrama i Sollefteå och det skulle inte förvåna mig om det är poliskontroller längs vägen. Och då är det ju bra att ha ett körkort med sig. Har jag hört. Får åtminstone sikta på att inte köra för fort så går det kanske bättre.

Annars då? Tja. Nämnde jag att det var kallt? Och att jag är trött? Och att jag vill åka på semester igen? Fast så blir det inte. Idag är det skola och i morgon fixar jag bort toktanden och börjar se ut som en människa igen. Och när jag får sova lite till blir jag nog ännu mer människolik. Får man hoppas...

Årets dröm?

(egentligen borde jag sova eftersom jag var så trött idag att jag knappt var kontaktbar, men det är tantvarning på att somna innan 23 så jag kämpar på)

Årets dröm är antagligen redan drömd. Men var inte jag som drömde den utan syrran. Men den handlade om mig. Så här var den (har hon berättat):

Det skulle sättas upp någon invigning (tror det var via ST), en invigning som naturligtvis skulle ha lite trevlig underhållning i form av uppträdanden. Och av någon anledning skulle invigningen inledas med att jag (Sofia Kylskåp som dansar väldigt sällan) skulle köra en solodansshow av klubbdansstuk.

Redan där är det såklart väldigt komiskt.

Syrran berättade att vi (i drömmen) kämpade med mitt lilla nummer, övade och övade tills vi troligtvis blev rätt nöjda.

Då kom dråpslaget. Mitt nummer skuller strykas och ersättas med en annan start på invigningen. Men vad var det som skulle ersätta mig då? En eldslukare, Black Sabbath eller Bounce? Nä. Istället för min dansshow skulle det invigas med en enkät. Och trots att jag varken dansar eller drömde drömmen är det naturligtvis alltid förolämpande att bli ersatt av en enkät. Dock underhållande.

Årets dröm är det so far, men vet inte om det knäcker den tidigare drömfavoriten när jag i somras (tror det var på ölandssemestern, semestrar verkar vara kreativa för drömsinnet) drömde att Dracula ringde Janne på ST för att han ville bjuda mig till transylvanien, all inclusive på hans kostnad, för att göra en intervju. Och drömjanne tyckte inte alls att det verkade konstigt och drömsofia vågade inte tacka nej. Också mycket kul. Dock inte för drömsofia, hon var livrädd.

En dålig dag som verkar bli bättre

Eller ja. Dagen har inte varit dålig direkt. Men att kliva upp 6.15 är fysiskt plågsamt. Att dessutom ha träningsvärk av jag-vill-dö-karaktär gör knappast saken sämre. Eller vetskapen om att destinationen är ett kallt och mörkt Härnösand. Där man ska vara till ca 17.00.

Människor har spontandött av mildare omständigheter.

Dock. Det verkar bli lite bättre.

Fick just veta att jag är en av 25 nominerade i Level 7:s nystartade pris för Årets spelskribenter (http://level7.nu/texter/read.php?id=162608)  och det känns såklart mycket trevligt. Tror iof att vinstchansen är liten, men jag hoppas på stödröster den 4 februari när omröstningen öppnar.

Btw; reserapport och bilder kommer snart på bloggen. Kom hem i lördagsnatt och har knappt hunnit landa mentalt än eftersom det är mycket som ska göras. Men det kommer snart. Varmt och trevligt var det i alla fall.

Auf wiedersehn!

(nä, jag åker inte till tyskland, men jag vet inte vad hejdå heter på spanska)

Om några timmar hoppar jag på tåget ner till stockholm och i morgon, 8.50, går flyget mot gran canaria. Sen är det jag som solar och dricker paraplydrinkar i en vecka. Lovley.

Music Awards var för övrigt mycket trevlig. I synnerhet efterfesten. Gårdagen spenderades i soffan framför sista sagan om ringen-filmen tillsammans med Johan och budpizza. Inte helt fel det heller.

Dagen då det mesta gick fel

Suck. Idag är en sån dag som man bara skulle vilja sudda bort. Förutom den mysiga två timmars powernapen hos Johan på eftermiddagen. Men allt det andra.

Det började med att Johan fick parkeringsböter på en femhundring. Surt och från och med nu står ingen av oss vid vägen. Men, det skulle bli värre. Hade nämligen en tandläkartid idag. Är egentligen inte rätt för tandläkaren och med lite (mycket) bedövning brukar man överleva det mesta. Anledningen till att jag var där idag var dock för att förbereda för den porslinskrona jag ska sätta in i min framtand istället för den plastbit som varit där tidigare sedan jag slog av tanden när jag var liten. Försäkringsbolaget betalar allt som rör skadan tills dess att jag fyller 25 år. Och den dagen närmar sig ju, så när plastbiten lossnade i somras tyckte tandläkaren att vi skulle boka in en porslinskrona istället.

Sagt och gjort. Idag skulle behandlingen påbörjas. Men efter att ha bokat tiden blev jag lite osäker. Det är som bekant Sundsvalls Music Awards i morgon och jag ville ogärna gå dit och se ut som en tok. Och på lördag åker jag till kanarieöarna och vill inte heller se ut som en tok. Alltså ringde jag tandläkaren och frågade helt enkelt; kommer jag se ut som en tok? Nej nej nej, svarade tandassistenten och jag andades ut. Tydligen skulle jag få en plastprotes som skulle se ut som en vanlig tand. Och det lät ju bra, så jag behöll tiden.

I morse var jag hos tandläkaren, efter två bedövningssprutor, mycket bortslipad tand och flera avtryck av tänderna fick jag således ett slags överdragstand på den bortslipade tanden (där porslinskronan ska sitta senare).

Och.

Jag ser ut som en tok.

Jag ser ut som en uteliggare.

Jag ser ut som en pirat.

Jag ser ut som allt annat än den fräsiga galadeltagare jag tänkt vara.
 
Den svarta klänningen matchar inte toktanden. Den fina frisyren bleknar bort när man upptäckt toktanden.

Kort och gott: toktanden får mig att vilja bo i en säck till den 31 januari då porslinsbiten ska sättas på plats.

Men jag kan inte bo i en säck, jag ska gå på gala i morgon. Jag ska åka utomlands på lördag. Så jag får bita ihop. Bokstavligt talat. Jag tänker inte le till den 31 januari.  Så det så. I morgon tänker jag vara en elak hårdrockare med stoneface.

Det som är fel är att tandprotesen har helt fel form och färg vilket gör att den sticker ut. Som en guldtand minus guld. I don´t like it. Men i och för sig, då är det inte så jävla svårt att se sur ut heller.

Sa jag att dagens elände inte var slut där, för det var det inte. 17.35 hade jag tänkt våga mig ut för att köra lite spinning. Frigöra endorfiner och tänka på annat. Tyvärr började passet 17.25, tyvärr har alla en massa nyårslöften som går ut på att träna och tyvärr var det både slut på parkeringsplatser och spinningplatser. Så jag vände i dörren för att gå hem och sura. Och nu sitter jag hemma och sura. Dessutom funderar jag på hur jag ska göra i morgon, 09.00+ kommer en besiktningsman från anticimex som ska kolla att allt är grönt inför husförsäljningen. Och då har jag helst ingen lust att vara hemma, men å andra sidan kan jag ju inte lämna dammråttekatten hemma.

Suck. Roligt med fest i morgon i alla fall. Någonting säger mig att det behövs.

Nyklippt och nöjd

Testade både ny frisersalong och frisörska i morse efter att slarvklipperskan på Självfallet och hennes "köp-det-här-det-här-och-det-här-tjat" gått mig på nerverna. Purple blev valet och jag är mer än nöjd. Trevlig salong, trevlig personal och trevlig frisyr. Bättre blir det sällan. Dit kommer jag definitivt att gå igen. Man kanske borde bli frisörrecensent, få testa lite olika frisörer och salonger. En idé värd att tänkas på, men i och för sig, tänk om man hamnar hos en dålig salong, med en dålig frisör (typ som ett riktigt dåligt filmlicensspel) men ändå måste klippa sig. Hmm. Kanske inte var en så bra idé ändå.

Imorgon blir det inte lika trevligt. Tandläkaren väntar och det är ju sådär kul. Men nyttigt, har jag hört. Dessutom kostar det ingenting trots att behandlingen egentligen är väldigt dyr. Och det är ju bra. För då kan jag köpa den fina handbagage/träningsväska som jag spanade in på stan idag. Eller bränna lite mer pengar på music awards. Eller kanske både ock.

Jobb, jobb och jobb. Och lite (mycket) skola

Har varit ganska många långa dagar nu. Därav bloggtorkan. Torsdag var jag i Härnösand 10-17. Sen kom jag hem och jobbade med uppsatsen till 23.30. Inte för att den var dålig, men till skillnad från Litteraturvetenskapen är upplägget inom Svenska att man tydligen ska ändra så mycket som möjligt mellan opponeringen och den definitiva inlämningen. Så det gjorde jag. Och nu är den helt färdig. Mailad och huggen i sten. Nu får det gå som det går. Siktar på minst B eftersom A tydligen ska vara helt felfri. Och det lät lite omöjligt.

Har även jobbat med mängder av intervjuer, eller mängder och mängder, tre stycken har det varit i veckan. Men med tanke på att jag sällan gör några var det ändå någon form av mängd. Rehn och Rehn, Micke Öhlen och Anna & Idde fick sig en pratstund med fröken hård. Alla väldigt trevliga och jag lär väl springa på några av dem igen på galan på onsdag. För nu går vi ju in i SUPERVECKAN. Måndag blir det frissan, tisdag tandis, onsdag SUPERGALAN på Stadshuset, torsdag blir det ingenting alls, fredag åker jag till Stockholm, lördag flyger vi till Kanarieöarna och på Söndag sörplar jag färgglada drinkar på en varm strand. Det är annat det än att maratonjobba dagar på 09-22.

Var på gymgymmet idag förresten. Min nya playlist rockar fortfarande. Stenhård träning i 1,3 timme. Sen dusch, bast och prommis hem för...ja....jobb. Gårdagen var rätt ledig i alla fall. Spinning och bubbelbad hos föräldrarna. Sen skulle jag och Johan egentligen gå på fest, men vi skippade den och åt kladdkaka framför Sagan om de två tornen istället. Inte helt fel det heller.

Opponering hit och opponering dit

Sitter och förbereder opponeringen som resultat av en släng effektivitet. Vilket i och för sig har präglat hela dagen. Klev upp 09.00 för att hinna tvätta och fixa håret inför klockan 11.00 då jag egentligen skulle tagit ny (välbehövlig!) bylinebild till Sundsvalls Tidning. Men fotograferna fick förhinder så det blev sushi-lunch med morsan istället. Ny fotochans på fredag då jag slår på stora effektivitetstrumman med två intervjuer, fotosessionen, lunchpump och fika med Jenny. Och för att hinna med allt det kliver jag upp typ 08.00. Vilket är en pärs och tidigare än det låter. Tidigt blir det även i morgon för att hinna med opponeringen i Hsand. Min uppsats är jag helt nöjd med, några små korrrigeringar (som att man tydligen ska berätta "slutet" i sitt sammandrag, hur roligt är det?). Men annars är den fina fisken. Hoppas på A och blir det inte det skyller jag på att lärarna inte lärt sig betygsystemet än. Så är sagt.

Ikväll är det Body Combat, nya programet för första gången och trots spinningsega ben är jag laddad som tusan. Är nyreleasen bara hälften så bra som nypumpen är jag nöjd.

Måndagseffektiv

Idag har jag jobbat på bra. Klockan är drygt halv två och trots att jag klev upp sent har jag hunnit med nästan alla dagens punkter. Bokat två intervjuer, lyssnat på mycket musik och skrivit en artikel. Bestämt ämne för en krönikaoch ätit ordentlig frukost. Som belöning såg jag sista avsnittet på säsong 5 av Sex & the City, bara säsong 6 kvar nu och den är som bekant bäst av dem alla. Får se den som belöning när jag opponerat färdigt med b-uppsatsen på torsdag. För nästa vecka är rätt fullspäckad, men på ett trevligt sätt. Nästan. Måndag blir det frissan och eftersom jag inte orkar med Självfallet-kvinnans "köp det här, det här och det här"-snack i 45 minuter testar jag Salong Purple istället. Tisdag blir det mer gör-om-mig i form av tandläkaren där vi påbörjar en porslinsbit i min framtand som just nu "bara" har en plastbit. Fast tydligen ska det vara i många steg och jag kommer gå därifrån med en ny plastbit efter att de gjort lite gjutningar och liknande. Längtar inte efter det och kommer kräva bedövning till skillnad från sist då jag nästan började grina i tandläkarstolen pga att det gjorde så ont. Man är inte så hård alla gånger ;) På onsdagen blir det fin gala i Stadshuset, Sundsvall Music Awards, och jag skulle egentligen vilja ha en ny klänning tills dess. Inte för att det är någonting fel med den svarta julklänningen, men nytt är ju alltid trevligt. Vi får se. Torsdag blir en siesta/packningsdag och på Fredag 18.30 tar jag och systern tåget till Stockholm för att på lördag morgon, 8.50, flyga ner till Gran Canaria. Ja, jag längtar sjukt mycket. Synd bara att man inte får köpa med sig så mycket taxfree-sprit från Kanarieöarna. 1 liter till skillnad från Europas 10. Man kanske skulle åkt till Tallin istället ;)

I övrigt så välkomnar jag Jannice till Macklubben och blir naturligtvis nostalgisk. Jag köpte min Mac för ca 1,5 år sedan och det var verkligen fantastiskt. Hade precis gjort slut med min sambo och pojkvän sedan 4,5 år tillbaka och led dessutom av extrem nackspärr när Macbooken dök upp. Och när man köper en Mac köper man inte bara en dator, man blir medlem i Macsekten. Macfolket på Gameplayer guidade mig hela tiden i början och ingen fråga var för dum för att få svar. Nyligen har vi även konstaterat att Macanvändare är liiiiiiite snyggare än vanliga PC-användare, i alla fall på redaktionen, och det är ju inte helt fel.

Träningskoma

Är i ett skönt träningskoma just nu. Efter att de kollat in fastigheten stack jag till gymmet med en ny, fin, träningsplaylist i ipoden. Utan en sådan är det lika bra att stanna hemma och när jag ungefär 100 meter från huset insåg att jag just glömt att lägga in den på ipoden. Så jag vände, fyllde på, och stack igen. Och vanligtvis är mina träningsplaylist bra i teorin, sådär i praktiken. Mest beroende på att jag, när jag kör styrka på gymmet, är en fuskis. Sällan tränar jag hela den planerade tiden och hoppar gärna mellan spår. Vilket för övrigt är en anledning till att jag kör mer pump än gym numera eftersom det där är "omöjligt" att fuska. Eller, vill man lägga sig på lådan och vila halva låten (som vissa gör!) kan man väl göra det, men själv ber jag heller om en "nu-ska-vi-amputera-bort-benet-men-har-ingen-bedövning-eftersom-det-är-medeltiden-så-du-får-bita-i-den-här-istället"-pinne
att bita i för att kunna köra lite mer. Men på gymmet slackar jag gärna istället. Skippar några maskiner, skippar några repitioner och den planerade låtlista hinns sällan med helt.

Men. Listan idag var grym och jag fuskade inte det minsta. 1,3 timme träning (ink. strech och liten paus-låt) där det både blev styrka och 20 minuter på löpbandet. Efter det skyndade jag inte hem som vanligt utan tog en dusch och en liten lördagsbast. Och sen hade jag, trots gainomaxen jag hävde i mig innan duschen, knappt energi att gå hem i megablåsten. Nu väntar en mysig hemmakväll med lite laxpasta, kladdkaka och jvm-final i ishockey. Egentligen var jag megasugen på öl, chips och ölkorv, men när jag kom på att det var match i morgon fick det bli kladdkaka istället.

Här är playlisten jag körde med för övrigt, huuuuur bra som helst.
1. Nightwish - The poet and the pendulum
2. Mustasch - Double nature
3. Marilyn Manson - Wormboy
4. Black Sabbath - Heaven & hell
5. Therion (running wild-cover) - Under jolly roger
6. Atrocity - Gods of nations
7. Supersci - Get!
8. Slayer - Raining Blood
9. Good charlotte - Keep your hands off my girl
10. Djfrancofabi - Flaunt it
11. Angtoria - God has a plan
12. Gun´s n´ roses - Paradise city
13. Within Temptation - The Heart of everything
14. Hanna - Leave me alone
15 (stretch). Cardigans - You´re the storm

Good charlotte!?

Jag läste en extremt träffande krönika om träning, eller rättare sagt träningsmusik, för en tid sedan. Skribenten menade att det fanns någon extremt konstig effekt som gjorde att man fick en annan musiksmak när man var på gymmet. En, på många sätt, skrämmande musiksmak. Som innebär att man kan tycka att schlager, techono eller annat trams faktiskt fungerar helt okej i träningssammanhanget. Och det måste nog varit den känslan som just fått mig att ladda hem en Good Charlotte-låt över itunes. Jag hatar egentligen Good Charlotte och hela deras publik. Låtsashårdrockare med för mycket kajal och emoärr. Inte alls min grej. Men axellåten på senaste Body pump-releasen är helt jävla grym. Och den enda anledningen till att man faktiskt kämpar på trots att mjölksyran efter ungefär halva låten börjat fräta av armarna. Men låten är bra och jag höll nästan på att sätta kaffet i vrångstrupen när jag insåg att det var good charlotte. Och efter att jag hostat upp kaffet från vrångstrupen fick det bli itunes eftersom jag just satt och byggde en liten playlist som ska motivera mig runt ett helt gym-gym-pass. Men jag kan inte dra än eftersom huset min lägenhet är i, just nu är till salu för ungefär 4,5 mille och det är visning idag måste jag hänga hemma tills dess att de kikat in här. Förhoppningsvis innebär nya hyresvärdar inte någonting mer än att de byter ut mina vitvaror från stenåldern och fixar lampan i hallen.

Annars är jag nöjd.

RSS 2.0