Så Hård, så mjuk

Nåja. I-landspanik i alla fall. Tänkte jobba halva natten med skrivande, lyssnade och allmänt fixande eftersom Johan jobbar och jag brukar vara natteffektiv. Med rätt gifter i kroppen det vill säga. Skulle koka kaffe till kvällssessionen och inser att det är slut. Hade jag bott kvar på Södermalm hade jag bara traskat ner till macen och fixat biffen. Nu är allt stängt alternativt långt bort. Och att cykla ner till stan plus tillbaka för kaffe/red bull/jolt cola lockar sådär.

Så jag får försöka jobba ändå. Trots att ögonen redan är på väg ner.

Jag har tagit upp ämnet förra festivalsommaren, men det börjar bli läge att uppdatera då det, mina vänner, går utför med hårdheten. För så här är det, i alla fall om man ska vara äkta hårdrockig, egentligen borde man åka ner, kanske med ett extra linne och eventuellt en sovsäck. Skriva festivalrecensionerna på baksidan av en ölettikett, ta ett mms med mobilen och skicka till redaktionen ca två minuter innan pressläggning. Samtidigt som man headbangar huvudet av sig och sveper en starköl. Man tar dagen som den kommer och kör stenhårt festivallir.

Men inte hos tant hård. I år är förberedelserna riggorösa och jag tänker inte ens gå in på vad jag packat ner i år för att minimera alla jobbiga situationer. Men om jag säger att en hel uppsättning nya pennor där favoriten blandas med andra märken, om favoriten skulle kollapsa av värmen, är det mildaste och mellanmålbars för tillfällen då jag inte hinner käka, är något av det mer allvarliga. Och det packar jag ner innan öl. Herregud. Vilken stil.

I min, nya, ergonomiska (såklart) datorväska har jag byggt upp ett litet hemmakontor.

Ja. Det är sant.

Jaja. Jag har batterier, cd-r-skivor om jag måste tömma hårddisken, USB-minne om något går snett, tusen pennor och två anteckningsblock. Med mera. Dessutom har jag en liten mapp.

Ja. Det är sant.

I mappen har jag viktiga festivalpapper, spelordning och liknande. Men det ser ju lite...skolfrökigt ut. Och visst, jag är en skolfröken, men försöker glömma bort det när det är festivalsäsong. Så, jag skulle pimpa min mapp tänkte jag. Med en dödskalle. I solbrillor. Få det lite mer metal.

Resultatet ser ni ovan och ja, frågan är nog om det inte blev lite mer töntigt ändå.

Surt. Här har man sprungit Vårruset de senaste två åren i mer eller mindre kasst väder. Ösregn för två år sedan och allmän kyla förra året. Pga tatueringen anmälde jag mig inte i år eftersom jag var osäker på hur pigg konditionen skulle vara i år. Med facit i hand hade jag förmodligen inte heller kunnat springa eftersom debutjoggingturen för året resulterade i extrema knäsmärtor efter ca 200 meter. Ska dock testa i okuperad terräng (dvs sidsjön istället för ryggis) innan jag gråter ut hos en sjukgymnast. Hur som helst, i år, när jag inte springer, var det såklart en av årets finaste dagar. Så jag tog ändå cykeln upp dit och hakade på mor & co. med picnick. Helt okej det med, även om det såklart vore roligt att springa. Speciellt om man hade kunnat träna bra innan och få en okej tid.

Annars då? Mycket plugg. Först ute i solen på förmiddagen, sen ner på lunchpump och sen plugg i mamma och pappas bubbelbad. Det är hårt att vara student. Eller hur det nu var. Saknade dock min pumppolis Frida. Tanten bakom mig tacklade (!) mig med sin skivstång och gav mig världens märke på ryggen. Dessutom tänkte hon sno min plats när det blev armhävningar. Ingen ordning alls.

Slutligen har det blivit mycket shopping idag. Fabrikbutiken eller vad den nu heter hade vip-kväll med mängder av erbjudanden och fina priser. Sofia shoppade som om det inte fanns någon morgondag och nu längtar jag ÄNNU mer till  inflytten 1 juli.

Hitta en position i soffan där jag samtidigt kan plugga och jobba samtidigt som jag positionerar mig så inte varje liten muskel skriker av träningsvärk. Dessutom vill jag, i den eftersträvade positionen, även kunna nå min kaffekopp. Och gärna ha tillgång till internet på dator.

Låt mig säga att det går sådär.

Jag klev upp tidigt idag. Man skulle kunna säga att det var för att jag, som den mogna vuxen jag är, insåg att jag behöver många timmar till jobb och plugg. Eller så skulle man kunna säga som det är, dvs att takreparationerna på huset mittemot börjar jobba 7. Och då innebär det att det slängs skrot från taket ner i en kontainer. Och det låter. Dessutom blir det inte bättre av att det är en gubbe som är ute och åker åkgräsklippare samma tidpunkt. Alltså; lika bra att kliva upp, hinka kaffe och få någonting vettigt gjort.

Är, för övrigt, oväntat mör i kroppen. Visst, att smalbenet inte skulle vinna någon skönhetstävling förstod jag redan igår, men träningsvärken gör sig också påmind. LIte konstigt eftersom det var ganska lågt tempo och inte så jobbigt under den faktiska träningen. Men idag skriker vaderna, nacken och magen. Som det ska vara, med andra ord.

Om det är någonting jag verkligen saknat de senaste åren (förutom 2000 miljoner på kontot) så är det boxningen. Jag har letat olika substitut och tror äntligen jag har hittat rätt. Testade på Muay thai för första gången idag och det var fantastiskt roligt. På torsdag är det dags igen och sen löser jag nog terminskort. Trots att hela höger smalben förmodligen kommer vara blått imorgon efter sparkarna och trots att min högerfot är rejält svullen efter en felträff. Sjukt kul och förhoppningsvis blir det bara roligare framöver när man fått in mer tekniker.

(Nej, naturligtvis kommer jag inte svika mitt Helex eller min favoritcombat, men variation förnöjer :)

På Marduk-recensionen i ST. http://www.st.nu/noje/index.php?action=visa_artikel&id=733218

Usch sånt tok att jag föredrar blod och hat istället för kärlek och förståelse.

 :)

En vecka kvar tills det drar igång. Först tenta på morgonen, sedan bilande ner till Sweden Rock. Och festivalhumöret är på topp. Trots att Sweden Rock på pappret har tråkigast uppställning (!) 2008 så är det ändå en mysig festival som man BÖR besöka. Och förberedelserna är på gång för fullt. Tält, liggunderlag och ficklampor köps i veckan. Plus öl (såklart). Dessutom har jag börjat fundera på festivaltaktiken. Eller rättare sagt, taktiken att överleva bastutältande.

(Ja, naturligtvis förutsätter jag att det blir fint väder som vanligt på Sweden Rock. Skulle jag tänka på ett väder a lá Wacken 2005 skulle jag sjukskriva mig direkt och ta en sistaminuten till mallis istället.)

Hur som helst. Bastutältande. Ni vet, man går och lägger sig på kvällen och eftersom vi bor i Sverige är det, oavsett väder på dagen, SVIIIIIIINKALLT. Så kallt att man klapprar tänder och för att överhuvudtaget kunna sova måste klä på sig ungefär alla kläder man har med sig. Vilket i sin tur resulterar i att man inte har några kläder över att göra en kudde av. Med lite vilja kan man sedan somna mer eller mindre. Men det är frågan om man vill det. För när man sedan vaknar dagen efter vaknar man inte i ett tält. Man vaknar i en bastu eller gaskammare. Det är så varmt, man är så svettig och kippande efter luft kravlar man mot tältuppningen samtidigt som man försöker göra en Houdiniutbrytning ur sovsäcken så man kan slänga av sig alla kläder. Och gärna huden också, men det skulle vara så opraktiskt.

Det här är såklart inte det roligaste med att vara på festival. Men oundvikligt. Det finns dock alternativ. Ett testade jag på Hultsfred förra året. Jag höll, trots hysteriska mängder på att frysa ihjäl i tältet, och fick efter en deja vú-liknande upplevelse en idé om att testa någonting jag någon gång läst ska vara bra. Det vill säga att inte alls klä på sig alla kläder eftersom det förstör kroppens uppvärmning av sovsäcken osv. Så istället ska man sova i enbart underkläder, men snöra åt öppningen utav bara h*vete så sköter kroppen uppvärmningen själv, det blir varmt och mysigt och man vaknar lite bättre dagen efter.

Ha. Ha. Ha.

Efter en timmes extremt huttrande gav jag upp den idén. För alltid. Och rotade fram alla kläder igen.

I år ska jag testa en ny taktik, filttaktiken. Att ha en filt ovanpå sovsäcken som man sedan skakar av sig när det börjar bli varmt. Låter klokt. Eller så kan man ha filten i sovsäcken och bara dra upp den när det vankas ångbastu. Jag tror på det och kommer definitivt testa det nästa vecka. Fortsättning följer.

En tanke slog mig under biljarden i lördags. En tanke om sportens utvecking. För så här är det: biljard är en sport, som så många, som man kan bli arg när man spelar. Och, herregud, biljardkön är ju ingenting annat än ett vapen. Varför inte göra en kombinerad fäktning/spjutkast-sport där man parallellt med stötandet av kulor samtidigt måste värja sig mot motspelaren. Lite mer action än vanlig biljard. Tänk att fäktas med kön, trycka bort moståndaren och sen snabbt som attan försöka träffa kulorna. Ducka för en kastad kö och samtidigt som man parerar offensiven försöka få i sin boll.

Skidskytte är, i jämförelse, en betydligt mer ologisk sport.

Blev en helkväll av det lugnare slaget. Kinamat på Ming Palace följdes upp av lite biljard. Sist jag lirade var efter In battles releasefest på motorcykeln Ada då jag och Elin Eriksson spelade världens längsta biljardmatch. Det var underhållande.

Men sen dess har det inte blivit någonting mer spelande. Men igår upprepade sig historien. Visst, det var Johan istället för Elin och Downtown istället för Adas. Och speciellt mycket sprit var det inte heller. Men skoj, det var det. Jag vann överlägset och sken som en sol resten av kvällen. Dock hade jag gjort en miss i dagens outfit, för hur tänkte jag som gick på Club Deströyer med en röd (!) tshirt? Man får vara glad att man inte blev utslängd. Som om inte det vore nog hade jag vita skor. Som en liten popflicka. Ingen ordning alls.

Kvällen var, som sagt, bra. Vissa gick på Rod Steward, andra spanade Melodifestivalen och ett nytt svenskt fiasko. Själv spanade jag på ett stentaggat Marduk som drack blod. Det ni.

Intressant kontrast igår. Själv letar jag efter en (ytterligare en rättare sagt) vårjacka och har ungefär en miljon krav på den. Med resultatet att jag inte hittat någon än. Damen framför mig i kön på Stadium hade inte lika höga krav.

- Hej, jag skulle vilja ha en röd jacka. Med kapuschong. (Nej, jag vet verkligen inte hur det ordet stavas eftersom jag aldrig skrivit det tidigare)

Kontraster. Om damen hittade en röd jacka med kapuschong förtäljer inte historien.

Helgen har varit trevlig so far. Tog en lång promenad till Haga vid tolv med Johan och åt en glass i lekparken. Det var trevligt. Sen skulle vi återuppliva barndomen genom att gunga. Det gick väl sådär. Fastnade nästan med asset i gungan och fick se mig besegrad. Så då fick vi bli vuxna igen och handla mat istället. Nu väntar plugg med tillhörande kaffe innan det blir kinamat och hårdrock nere på Club Deströyer. Marduk och In battle står på programmet. Inte direkt Rod Stewart och jag är lika glad för det. Hela stan har blivit Rod-galen. "30% Rod-Rea" på klänningar, välkomstskyltar vid E4:an och allmän masspanik. Är det ingen som förstår att Marduk är minst lika hett?

Nähä. Men det lär nog bli mycket folk på Deströyer ikväll. Det bör det vara i alla fall.

Okej. För att döva mitt hårdrockssamvete efter att ha spanat schlagersemi ikväll samt för att Tiamat-bekräftelsen idag på allvar kickade igång festivalådran kommer här en liten sammanfattning av festivalsommaren 2008 ur en hård synvinkel. Det här är vilka festivaler jag ska på, vad jag ska se, vad jag har för förväntningar och så vidare. Hojta om ni ska på någon och håll annars utkik efter en lång norrlänning med Opeth-O mellan skuldrorna. Våga säg hej. Bilden ovan är för övrigt från Sweden Rock Festival 2007. Med den i bakhuvudet är det rätt svårt att klaga på de hårda förutsättningarna som festivalkorre. För det ser onekligen rätt bekvämt ut.

Sweden Rock Festival
När:4-7 juni
Var:Blekinge (dvs Jättelångtbort. 12 timmar med bil. Blaha.)
Headliners:Judas Priest, Def Leppard och Poison
Personliga headliners:Avantasias världspremiär, Satyricon, At the Gates. Och Priest såklart.
Tidigare besök:2 gånger. 2006 och 2007. Förra årets upplaga var bäst.
Tankar om festivalen:Sweden Rock Festival är rätt klassisk. Man vet vad man får och även om man inte gillar gubbrocknischen är det en schysst festival med ett bra område, välorganiserade campingar och fint väder. Många bonuspoäng för den fria vattentoaletten från förra året. Minus för att den är långt bort. Men man får kanske skylla sig själv om man bor i Sundsvall. Minus även för maten i Backstagebaren, hittepåtacos förra året drog ner. Och att det inte finns något vatten i presstältet som oftast förvandlas till en ångbastu. Heta presskonferenser dock. Heaven & Hell förra året gav gåshud. Fråga:Vad tänker Sweden Rock Festival boka om ca 10 år när alla gamla gubbar med tillhörande gubbrock kilat vidare?

Hultsfredfestivalen 08
När:12-14 juni
Var:Småland (dvs inte lika jättelångtbort som Sweden Rock, men nästan. Tåg blir transporten i år) Headliners:Rage against the machine, Linkin Park och Him Personliga headliners: Rage against, Serj Tankian från System of a down och The Donnas.
Tidigare besök:1 gång. Förra året. Det var sådär. Min fotograf blev sjuk, vädret var kasst och ungdomarna jobbiga. Tankar om festivalen:Känner mig gammal som gatan på Hultsfred och jag samt fotografväninnan Frida är förmodligen äldst på festivalen i år. Men presscampingen är skön att krypa tillbaka på, backstageservicen är bäst i Sverige och det är ett genidrag att bjuda trötta journalister på fri tillgång av Red Bull (och Light). Backstagefrukosten av hotellkaraktär är också helt grym. Så det blir roligt i år ändå. Det mesta brukar hänga på sällskapet och Tant Frida och Tant Sofia kan i värsta fall alltid lösa korsord i tältet samtidigt som vi klagar på dagens ungdom. Fråga:Varför måste spelningarna på Hultan börja mitt i natten för? Behöver inte kidsen sova? Eller är det bara vi gamlingar?

Metal Town
När:27-28 juni
Var:Göteborg (dvs fortfarande jättejättelångt bort, men det blir tåg och i år åker jag inte i samma vagn som en galen flicka med tillhörande hund. Så det ska nog gå bättre. Med rätt musik i ipoden överlever man det mesta). Headliners:In flames, Nightwish och Cavalera Conspiracy Personliga headliners: Tiamat, Nightwish och Opeth. Men det blir såklart även väldigt roligt att se scenstarka In flames på hemmaplan. Blir nog mäktigt.
Tidigare besök:1 gång. Förra sommaren. Stressigt och viss besvikelse på hotellets lyxrum. Men det är skönt med storstadsfestivaler och organisationen var mycket bra kring festivalen. Stort plus för intervjuerna med Billy Talent och My Chemical Romance också. Mustigt värre.
Tankar om festivalen:jag blir mer och mer en sucker för stadsfestivaler. Dit man kan åka tåg utan problem, varva av på ett hotellrum och ta en dusch utan att köa i två timmar och sedan vara lika skitig igen efter en kvart. Man börjar bli bekväm på ålderns höst.
Fråga:Varför i hela friden är Tiamat lagt på Close-up-scenen samtidigt som lördagens headliner? Så behandlar man inte ett av Sveriges bästa band!

Sundsvalls Gatufest(nä, det är ingen festival, jag vet)
När:30 juni-5 juli Var:Sundsvall (no shit!? Men ja, jättejättenära. Vid det här laget har vi flyttat in i en ny lägenhet med bara några hundra meter in till ?festligheterna?).
Headliners:Gary Moore, The Ark och Magnus Uggla?
Personliga headliners:Evergrey, Crashdiet och Lillasyster
Tidigare besök:För många. De senaste åren har det enbart varit i jobbsyfte.
Tankar om festivalen:Mer fylleslag än festival. Hade inte gått om jag inte varit tvungen samt fått betalt för det. Förra året så jag Hammerfall och Sahara Hotnights vid tolvslaget i hällregn. Efter att veckan innan njutit av livet på Metal Town i Göteborg. Kontrasterna var av rekordkaraktär.
Fråga: Vilket öltält har godast mat i år?

Rockweekend
När:18-19 juli
Var:Kilafors i Bollnäs (typ nära. I alla fall med norrlandsmåttmätt. Det blir bil dit och sovande i sommarstugan några mil bort. Gångavstånd skulle man nästan kunna säga. Behöver jag betona att jag verkligen vill att den här nästan-hemma-festivalen ska gå toppenbra?
Headliners:Alice Cooper, Thin Lizzy och Helloween
Personliga headliners:Alice Cooper, Helloween och Arch Enemy
Tidigare besök:Nix. Festivalen debuterar i år.
Tankar om festivalen:Spännande nyfestival i Hälsingland. Som en motpol till södra Sveriges festivaltradition uppstod Rockweekend och första årets lineup är mycket imponerande. Alice Cooper är en enorm livefavorit och jag ser verkligen fram emot att se honom i sommar igen. Men mycket annat småtrevligt och livesäkert finns bakom. Som Mustasch, Entombed och Arch Enemy.
Fråga:Kommer jag få intervjua Alice Cooper innan?

Wacken open air
När: 31 juli ? 2 augusti
Var:Wacken, Tyskland (dvs så långt borta att man inte ens kan föreställa sig det. Ca 23 timmar med buss tar det. Ja. Man är mör när man kommer fram. Men det är värt det.)
Headliners:Iron Maiden, Nightwish och Avantasia
Personliga headliners:Nightwish, Opeth och Avantasia
Tidigare besök:3. 2005, 2006 och 2007. Svårt att utse en favorit. 2005 ösregnade det i tre dygn, 2006 var bättre och 2007 bjöd Therion på en helt vansinnigt bra show. En favoritfestival. Om inte den absolut största favoriten. Utsålt redan. Tankar om festivalen: Trots att det tar lång tid att åka dit och trots att Tyskland är ett ganska speciellt land så är det omöjligt att inte älska Wacken open air. Det är verkligen som en helt annan värld. En öldoftande lerig hårdrocksvärld. Det är någonting visst med den. Dessutom är Wacken den enda festival som jag (preliminärt i alla fall) inte ska jobba på. Det vill säga är det fritt fram att dricka billig taxfreeöl och äta tysk ketchup tills det står ut genom öronen.
Fråga:Vilka band missar man i år?

Kort fråga; Har littauens fejkhårdrocksvaruvssångare med falsksång ett Wacken-armband på vänsterarmen? Ser nästan så ut. Hua. Det hoppas jag inte.

Kort fråga; Mister man jobbet om man samtidigt som man tankar över hård, elak recensionshårdrock till iPoden simultantittar på Eurovisionschlagern och tycker Hero satt som en liten schlagersmäck?

Förmodligen. Eller så måste jag i alla fall byta efternamn.

Nu är det våpvarianten av Perelli som kör. Tveksamt om det är lika bra.

Fin dag. Först blev det klart med Tiamat på Metal Town och jag höll ömsesidigt på att börja grina/få en hjärtattack när jag nåddes av den nyheten. Helt fantastiskt och Metal Town har seglat upp till Sveriges mest intressanta festival 2008. I alla fall i mina hårda (höhö...) ögon.

Annars var det också fullt upp idag. Somnade om efter en halvtimmes plugg och vaknade först halv två. Inte helt planerat men väldigt skönt. Sen blev det Indy 4-premiär med J. Eftersom det hade varit strul med tids/salongändringar bjöd snälla SF på godis/snacks/läsk samt gratisbiljetter till någon annan, valfri film. Dessutom var det inte så många som såg filmen och dessutom var det inga (jobbiga) barn i salongen. Och sånt är ju plus. Så det var en mycket trevlig biostund (filmen var toppenbra dessutom, även om jag inte tycker Indy ska blanda in sci-fi när det räcker så långt med antik mystik. Dessutom förväntar jag mig naturligtvis att nu när jag i höst börjar läsa Historia A kommer ha lärare i stil med Dr. Jones. Annars blir jag besviken.)

Nu måste jag ta igen lite pluggande, lyssna på musik samt följa eurovisionschlagersemin. Såklart. Samt gotta mig lite åt Lyxfällan.

Slutligen; dagens vilodag var skön och välbehövlig. Benen var lite trötta. Men imorgon blir det full fart igen. Siktar på att köra en sväng på gymmet samt Ryggisdebut för året. Plus tillhörande fuckingjävlacykeltur till och från stan. Men samtidigt; lön imorgon och dessutom nya solbrillor. Det kan få cykelbenen att pinna på lite extra.

Skönt att vara igång med träningen igen. Men satan vad jobbigt det är. Fast samtidigt är det rätt skönt att vara så mör och trött i kroppen att man knappt kan skriva på tangentbordet. Om än lite opraktiskt. Ikväll blev det en timmes hård spinning och sedan cykling hem till bosvedjan. Och tro mig. Att cykla till Bosvedjan från stan är förmodligen en medeltida tortyrmetod. Det känns ungefär som om någon karvar med en kniv i benenen när man tar sig över den sista backen. Åtminstone om man kört spinning innan. Nu blir det komapluggande och melodifestivaltittande. Sen slockar jag förmodligen som en stendöd sten i sängen.

Det blev hårt på gymmet igår. Så hårt att jag idag inte kan röra överkroppen utan att lida. Igår var det benmusklerna som klagade, idag är det precis alla andra. Och ikväll blir det combat. Härligt och jag ser fram emot morgondagen som lär göra ännu mer ont.

Vissa söndagar är det en prestation att gå mellan soffan och sängen. Idag var det inte en sådan. Inledde med gräsklippning hos farmor och farfar, skönt i sommarvädret även om det blåste kallt. Efter det cyklade jag ner på stan, insåg att gymmet öppnade först om 20 minuter så jag spenderade, som den ärketant jag är, dessa 20 minuter i parken bakom polishuset där jag tittade på fontänen och pratade med småfåglarna.

Ja. Det är inte klokt.

Sen blev det en timmes stenhårt gymmande, toppenskönt med en riktig genomkörare nu när förkylningen släppt och kondition/muskler sakta men säkert är på väg tillbaka. Har dock hysterisk träningsvärk i ljumskarna och går aningen hjulbent. Värre lär det gissningsvis bli imorgon eftersom jag, efter att ha bevakat ett intressant seminarium på Pipeline, cyklat hem till Bosvedjan. Det tär rätt hårt på benen. Om det nu var någon som trodde någonting annat. Efter snabbskrivande blev det bilen till Johans föräldrar för invigning av deras nya spabad. Toppenskönt.

Kvällen avrundades med vattenmelonätning, jobbande och slappande. Eller ja, den har inte avrundats än eftersom jag är seg som en seg...någonting. Men melonen var god, även om det är lite slafsigt att äta melon. Och även om jag har en tendens att hetsäta just melon så det knappt finns någonting kvar på fem minuter. Ingen ordning alls.

Mycket har hunnits med idag. Inledde med spinning vid 11, perfekt sätt att kicka igång kroppen och få energi till hela dagen. Förkylningen har börjat släppa ordentligt nu så jag siktar på att tuta och köra till 200% i veckan för att komma ikapp konditionsmässigt igen. Träningsvärken från gårdagens pump känns förövrigt, i synnerhet i ljumskarna av någon anledning. Efter spinningen blev det hem, fixa lite och jobba lite. Skriva krönika bland annat. Blev bra, tror jag. Sen blev det lite finkultur. Syrran går dansestet och varje år är det en dansföreställning på teatern. Brukar hålla bra klass och så även i år. Jag och Johan tog på oss finkavajerna och var hårdast, coolast och snyggast på plats. Showen imponerade på sina håll och det var riktigt trivsamt. Sen blev det grillat hos mor och far och jag åt som om det inte fanns någon morgondag. Fantastiskt gott. Efter det snodde vi bilen och tog en sväng runt Alnön i finvädret. Eller ja, kallt var det, men vi satt i bilen hela tiden. Nu håller jag på att sakta men säkert komma ur matkomat och förhoppningsvis få lite plats till fruktbuffén vi laddat med tidigare. En fruktbuffé med två sorters melon, mango, jordgubbar och sånna där gula ph-frukter med konstigt namn och papper på.

En tantig, men trevlig lördag. Ska upp och klippa gräs, jobba och träna imorgon så jag har ingen lust att ha besök av döden. Därav tanthurtigheten. Som, om sanningen ska fram, är rätt trevlig den med.

Som vissa av er kanske vet skriver jag inte bara om tv-spel utan även en hel del om musik. Senaste karriärssteget var Sweden Rock Magazine som vill att jag på prov börjar recensera åt dem. Superkul såklart och ansvarsfullt. Sommaren kommer i vanlig hårda ordning bli full av festivaler, mest på grund av jobb. Schemat för året är Sweden Rock Festival, Hultan, Metal Town, Metal Weekend samt avslutande Wacken Open air, men där är jag mest ledig.

Men det är lite spännande att skriva om hårdrock. Inte bara när man faktiskt ser eller intervjuar band live utan även i bakgrundsarbetet. Just nu förbereder jag en intervju med Marduk (bilden). Visade just den för min mor som skärrat utbrast:

- Jag hoppas att du inte ska träffa dem

Hon andades ut när jag sa att det bara skulle vara via telefon. Däremot kommer de elaka black-killarna till Sundsvall nästa helg och jag förväntar mig en bra show. Missade när Watain var här och det hade tydligen luktat kadaver i hela hårdrocksklubben. Metal!

Att recensera skivor är ganska bekvämt annars, har lyssnat på Moonspells senaste nu i veckan, inte helt fel. Just nu ligger bland annat Cult of Luna i playlisten och det var därför ganska trevligt att få en Ipod Shuffle av Johan när jag fyllde år. Visserligen har jag en ipod 80gb och en 1gb nano, men shufflen är sötast av dem alla. Men åter till bekvämligheten, skivor är lättare än spel när det gäller recenserande. I dåliga spel kan man ibland behöva harva med bristfällig kontroll och uselt upplägg, en skiva lyssnar man igen rätt lätt oavsett om den är bra eller dålig. Att vara iväg och jobba på festivaler är dock dubbelt så jobbigt som att spela spel, att vara igång 18 timmar om dygnet, sova i äckliga tält och knappt få tid att äta är rätt slitigt. Då är det rätt skönt att som alternativ få komma hem och sätta sig i soffan med en trådlös handkontroll och ett trevligt spel istället.

Men som det heter; omväxling förnöjer.

Lite äldre. Inte så mycket klokare. Ipod-familjen har utökats med en liten Shuffle. Blir perfekt på joggingturerna i sommar. Söt är den också. I´m loving it. Fick dessutom mycket fina Höganästallrikar av Johans familj. Blir perfekt i nylägan. Dessutom hämtar jag snart ut mina solbrillor med styrka, en present från den egna familjen. Blir perfekt till festivalsommaren. Av systen blev det fika plus muffinsformar som ser ut som dödskallar. Inte helt fy skam det heller.

Med andra ord har det varit en bra födelsedag. Trots förkylning. Men det säger sig själv, äter man glass till frukost blir det per automatik en bra dag. Imorgon blir det inte fullt lika roligt med hemtenta, men den verkar lätt så jag tar det piano.

Hockey inatt, bara en timme kvar nu. Johan jobbar så jag har också varit lite seriös för en gångs skull. Sammanfattat utbildningshistoria och druckit kaffe. Skrivit lite samt förberett intervjuer. Dessutom tog vi lite mer Lost när han nyss var hemma på "lunchrasten". Vi är i mitten av den tredje säsongen nu och ja, det händer en hel del. Egentligen skulle jag vilja tjuvkolla på nästa avsnitt redan nu, men det vore lite taskigt. Men  å andra sidan så har jag en tendens att somna mitt i alla Lost-avsnitt så egentligen borde jag skaffa ett litet försprång. Det roliga när jag somnar på tv-serier (vilket jag alltid gör) är att jag sällan erkänner att jag sover. Hur tydligt det än är yrslar jag ständigt fram ett nej när J undrar om jag somnat. Ingen ordning alls.

Partaj hos fröken Frida igår. Trevligt som vanligt. Tant Sofia som snart är ännu tantigare hade bakat två tårtor som jag släpade med mig. Eftersom jag inte är så mycket av en bagerska är jag rätt nöjd med resultatet. Nutella i tårta = fantastiskt gott. Sen blev det en sväng på stan där Jannice fixade att vi slapp stå i kö till Oscar. Schysst är bara förnamnet. Men annars blev det inte så sent. Åkte hem med Johan runt 01 för att idag hysterikolla på Lost, käka pizza på Pizza City (dvs rakt under vår kommande lägenhet) och en kort prommis runt stan. Nu är det kvällsjobb som gäller. Skola, tv-spel och intervjuförberedelser. Imorgon blir det frissan, lunch med mormor och intervju med Soreption. Efter det träningscomeback med lite combat. Sen pump. Jag räknar med dålig kondition och träningsvärk till tisdagen. Annars blir jag besviken.