Så Hård, så mjuk

Norrlandsturnén började i söndags då jag, ganska mycket mot min vilja, hänge i Sollefteå. Idag har jag avverkat Härnösand på förmiddagen och befinner mig just nu i en restaurang utanför Skycon Arena i Umeå där Nightwish ska spela om några timmar. Just nu "värmer" ett tvåmannaband upp restauranggästerna, och ja, jag har hört bättre. Men det är varmt och skönt här inne i alla fall och jag slipper frysa ute i slasken. Förhoppningsvis fryser vi inte på senare eftersom det i sådana fall blir jobbigt och tråkigt att köra hem. Men jag ska nog inte köra alls så mycket mer eftersom jag är så jävla dålig. Eller egentligen inte, men först var jag på väg att, ofrivilligt, svänga in på en rastplats (jag trodde det var en ny fil som dök upp. Det var det inte.).  Det blev jag rätt hånad för, men när vi senare skulle hitta från Umeås centrum ut till arenan var jag stensäker på att jag hittat en avfart och sa "det här är en avfart, det här är en avfart, det här är en avfart".

Det var det inte. Det var en påfart och efter det råkade jag köra 6 kilometer åt fel håll innan GPS:en räddade oss. En GPS som för övrigt har den läskigaste rösten ever. Låter som en robottransa. Ungefär lika obehagligt låter coverkillarna just nu "Kom igen, nu blir det lite rock´n´roll, yeah".

Nä. Jag tror inte det va.

Men snart, Nightwish och jag har främst en förhoppning; snälla, snälla,  snälla, spela lite från Century Child eftersom ni aldrig gjorde det med Tarja. Snälla, snälla, snälla?