Så Hård, så mjuk

Tisdagen har varit en bra dag. Förutom spel på posten (bland annat Folklore till PS3), kursböcker som inte verkar aptråkiga (barnböcker på norska och danska) och vissa framsteg i inlämningsuppgiften av dialektanalysen har knät blivit oväntat mycket bättre. Det är förvisso fortfarande ganska stumt och stelt, men de två gånger jag gått upp och ner för trapporna i huset har det inte ens varit i närheten av att göra lika ont som tidigare dagar. Vilket då har inneburit att jag knappt tagit mig upp eller ner. Tänker försöka testa knät lugnt och försiktigt imorgon, minsta känning och jag kliver av för att springa till sjukgymnasten och boka tid, men om det fungerar bra blir det inte helt otänkbart med innebandymatch på söndag. Vilket naturligtvis skulle vara helt fantastiskt. Men som sagt, vi får se hur det känns imorgon, men fortsätter det i den här riktningen finns hopp om framtiden.

Annars då? Tja, katten fyller 1 år i morgon, på torsdag åker jag till Skövde för att spela in tv och mycket rullar åt rätt håll. De nya gardinerna har gjort susen i sovrummet och kontorsplatsen känns betydligt mer inbjudande än tidigare. Nu ska jag bara skriva lite mer om blekingemålet och dess diftonger innan jag lagar en omelett samt sticker och kollar in en kompis nya lägenhet. Så, jag ska inte klaga på ett tag nu. Det är ju nämligen inte ens kallt ute. Helt galet. Men bra.