Stolt
Man måste få skryta lite. Ibland. Om man förtjänat det. Härom veckan när det var lite stressigt. Dvs när jag på en veckas tid festade tre gånger, åkte till skövde, åkte till London, skrev mitt livs längsta skivrecension, gjorde två inlämningsuppgifter samt skrev två stora hemtentor. Den ena, Littvet C, fick jag B på. Då blev jag jätteglad. Den andra fick jag besked om idag. Ett A. Mitt allra första A.
Jag är inte typen som får högsta betyg. Det är jag för slarvig för. Men nu fick jag ett A. Ett stort fint A. På en tenta som jag var osäker på om det ens skulle bli godkänt. En tenta jag var osäker på om jag överhuvudtaget skulle hinna färdigställa iom att jag missade planet hem och tappade hela torsdagskvällens pluggtid.
Men. Det gick ju vägen ändå. Så lite stolt blir jag. Och med lite menar jag helt vansinnigt mycket.
Jag är inte typen som får högsta betyg. Det är jag för slarvig för. Men nu fick jag ett A. Ett stort fint A. På en tenta som jag var osäker på om det ens skulle bli godkänt. En tenta jag var osäker på om jag överhuvudtaget skulle hinna färdigställa iom att jag missade planet hem och tappade hela torsdagskvällens pluggtid.
Men. Det gick ju vägen ändå. Så lite stolt blir jag. Och med lite menar jag helt vansinnigt mycket.
Kommentarer
Trackback
