Pöskatt



J:s föräldrar har en fantastisk liten (ehh....stor) katt som heter Gibson. Han är lite av en humörskatt. Ibland är han på disshumör och skänker knappt en blick när man kommer på besök. Men ibland blir han bara snäll, rar och i pölläge. Då tar han plats i knät, trampar och myser som om det inte fanns någon morgondag. Härom veckan var han på det humöret och tja, då är det svårt att inte bli förtjust. Även om man sedan har ungefär en halv kattpäls på kläderna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0