Så Hård, så mjuk

Sitter och jobbar lite för ovanlighetens (!) skull. Plattor ska få betygspinnar till Sweden Rock och jag är lite kluven. Vissa band har sitt urpräglade sound som till viss del alltid räcker för att man ska gilla det. Som i fallet med 69 Eyes senaste. Jag gillar stuket, hitsen är småtrevliga och jag vet redan nu att det här kommer finnas kvar på poden även efter deadline. Samtidigt vet jag ju att 69 Eyes kan vara så mycket bättre, att hitsen här är långt ifrån de på den fantastiska Devilsplattan. Så då är frågan om jag egentligen gillar skivan eller bara soundet. Det är knepigt.

Knepigt är också nya Udo. Han brölar på rätt bra, men samtidigt finns det tyska discometalhits där man inte kan sitta still. Svårt.

Och när man inte riktigt kan bestämma sig för vad man tycker blir det lätt så att man har allt fokus på de "svåra" plattorna och knappt hinner in och lyssna på resten. Vilket inte är så bra utan åtgärdas nu. Frisk musik för ett friskt medvetande. Typ.